Strandvägen 29-33

Fredrik Bünsow utlät en arkitekturtävling 1896 till huset som han skulle bygga på Strandvägen 29-33. Han ville ha ett hus inspirerat av den tyska och italienska renässansen men vinnaren hade helt andra planer för F. Bünsows hus. Arkitekten Isak Gustaf Clason ritade ett hus med inspiration av Loireslottens franska renässans. Det finns två osymmetriska hörntorn och hela huset skulle vara byggt av äkta naturmaterial. Bünsows önskemål om ett inte allt för dyrt hus dog med denna ritning.

Fasaden sträcker sig över hela kvarteret och grunden är gjord av granit. En sockel av kalksten vilar över grunden och själva huset är byggt i Börringetegel vilket var väldigt exklusivt på den tiden. Teglet är gjort i rutmönster med rött och svart tegel med detaljer kring fönster och balkonger i kalksten. Balkongerna på huset har ett smide som är unikt för sin tid. Stängerna är smidda som blomstjälkar med blad på båda sidorna. I. G. Clason var en av de första som förde in den nya trenden med asymmetri i Svergie. Det gör att husets balkonger och fönstergrupper är placerade på olika avstånd från mitten av huset och hörntornen har olika vinklar och storlekar. Asymmetrin är väl dold i arkitekturen och inget man märker om man bara strosar förbi på Strandvägen.

Istället för att ha en fasad på huset som var som ett skydd mot livet utanför så gjorde I. G. Clason en fasad som präglade det som fanns inuti. Man kunde se vart de viktiga rummen låg redan utanför huset. Salonger hade till exempel fönstergrupper som satt ihop och ibland även balkonger.

Det fanns 3 hyreslägenheter i huset och därmed 3 ingångar. Det fanns både hiss och elektricitet i huset direkt när det byggdes vilket var både påkostat och modernt. Alla portar har dekorativa uthuggna mönster och över huvudporten är Fredriks och Allonas (hans fru) ansikten uthuggna. Det finns även flera andra symboler och figurer som utsmyckar fasaden vid ingångarna. Till detta verk fick Clason inspiration av gotiken som präglade den tidiga delen av den franska renässansen. Det passar även väldigt bra in med det nya arkitekturmodet som kom till Sverige i slutet på 1800-talet, nationalromantiken. Även fast Clason tittade bakåt i tiden så byggde han en av Stockholms modernaste bostäder. 1888 stod huset färdigt och dess första hyresgäster anlände.

• Källor:
• Stockholms Stadsmuseums faktarum
• Den moderna stadens födelse av Eva Eriksson
• Stockholms fasader av Hans Hammarskiöld, Anita Theorell, Per Wästberg
• Ladugårdslandet med tyskbagarbergen blir Östermalm av Raul F. Boström
• Strandvägen av Carl Olov Sommar